hej på er!
idag har vi haft en mysig morgon, vi vaknade halv 7
å emilia vägrade att somna om så vi fick snällt gå upp då.
sen vid halv 8 kröp vi ner i sängen igen å så somnade alla om:P
vaknade igen vid halv 10 å då hoppade jim in i duschen å ja mös med emilia.
nu e jim på körskolan å ja sitter å äter frukost i soffan.
ja å lillan ska gå till mamma å pappa sen å gå ut med tyson, men ja har så satans
ont i ryggen så ja kan inte gå rakt så ja e inte så sugen på att gå måste ja erkänna.
ja ska ringa läkaren sen, måste försöka få en tid så de kan göra något åt ryggen,
ja har själv medicinerat mig med voltaren nu e flera veckor men de hjälper liksom
inte riktigt, nu har de gått så långt att ja kan knappt bära emilia å ja kan varken ligga
eller stå så de börjar verklige störa mina vardags sysslor.

ja ska planera lite inför en del som vi ska göra i trädgården å i huset å så ska ja kolla
upp och jämnföra priser å sånt.

igår va ja verkligen ledsen, ja tänkte på allt å på va ja vill åstakomma med mitt liv,

ja älskar att vara mamma, ja älskar att vara med jim å ja älskar vårt liv tillsammans.

ja känner endå nån stans ett stort hål innuti mig å ja har funderat länge på varför,

igår låg ja i sängen i flera timmar och bara tänkte å så kom de till mig, ja tror ja vet

varför ja har vatt ledsen å varför de har känts som om något fattas.

jag saknar verkligen hästen, ja saknar att få gå iväg nån timme och bara vara med mig själv,

att bara vara, ja saknar att gå till stallet å få mysa å rida iväg å tänka,

ja längtar tils ja kan ha häst igen, även om de kommer ta några år eller så..

men nån gång så ska ja har häst igen, ja vet att de är de ja behöver.

när ja låg där å tänkte igår så kom ja på en massa saker, bla att de finns folk som tror

att jag är bortskämd å att ja e "pappas lilla flicka" å behöver itne ta ensvar och ja har ingen aning

om vad livet går ut på å ja e så "skyddad" från allt ont.

till alla er som tror så om mig så vill jag bara säga att de e total BS.

ja har offrat mycker för att komma hit där ja är idag och jag har gått igenom en väldig massa

som har gjort mitt liv till ett mindre helvete imellanåt å ja har förlorat mycket genom åren.

jag vet hur de känns att förlora dem man älskar, ja vet hur de känns att vara ensam,

ja vet hur de är att somna gråtandes om nätterna pga rädsla å ja vet hur de känns att ha ångest.

ja vet hur de känns att vara missnöjd med sig gjälv men inte veta hur man ska kunna ändra sig.

De finns mycke som ja tagit mig igenom å ja e fruktansvärt stolt över den förändringen jag har gjort,

och över den människan jag har blivit.

alla mina val ja gjort i mitt liv har inte vatt dem bästa men ja har tatt konsekvänserna av dem och lärt

mig av mina misstag och vet ni, ja tror att de är de viktigaste, alla gör vi misstag, alla ångrar vi

dåliga val vi gjort men e de inte de som e meningen, att man ska göra fel och lära sig av dem?

för om man inte gör fel, hur kan man då göra rätt?

och om man inte mått dåligt hur ska man då kunna vara lycklig?

Våga vara er själva, våga tro på att ni kan, å låt er själv göra fel, för då kommer ni känna när ni gör rätt!