skriver detta inlägget till dig baby, för att du ska kunna förstå hur mycket ja älskar dig!
i snart 2½ år har du varit höjdpunkten i mitt liv, du har fått mig att må skit många gånger,
vi har haft enormt många motgångar men du har endå alltid vatt den ja älskat mest, den som
samtidigt har fått mig att må bäst, att känna mig vacker, underbar.. du har fått mig att älska
mig själv och mitt liv som de e bara för att du finns i de. jag har gjort många saker som sårat dig,
de vet ja om, likväl som du har gjort mycket som sårat mig så har vi endå alltid hållt ihop, vi har
alltid hittat tillbaks till varandra och vår kärlek har klarat svåra saker förr, precis som den kommer
att göra denna gången, förutsättningarna är emot oss, men ja vet, starkare än någonsin förr att de
finns en mening med allt, ingenting ska få skilja oss åt, ingenting har lyckats göra de förr och de
kommer inte ske denna gången i heller. jag vet att vi kommer klara detta, för vi älskar varandra,
vi har san kärlek, vi har varandra och de är allt som spelar någon roll. du har stöttat mig så mycket
dens senate tiden, trots att ja vet att de e jätte svårt för dig, trots att du lika väl hade kunnat vända
ryggen till och gå så har du funnits där genom allt. du är den som håller om mig när ja e rädd,
du e den som stöttar mig genom alla svåra tider, följer med mig, hjälper mig, sånt som ingen
annan skulle göra för mig, och du gör de fast du egentligen inte behöver..all den tiden som
läggern er på att åka hit, för att ja inte kan va hos dig, eller som nu i heljen när du offra allt annat
för att vara med mig, för att hjälpa mig i stugan, allt de betyder så mycket, även om de kanske bara
är småsaker så är de dem som får mig att älska dig så mycket.
Ett stort tack älskling , frör allt du göra för mig, även om ja itne alltid visar de så är ja så tacksam,
du anar inte hur mycket allt, hur mycket du betyder för mig.. du är mitt livs kärlek, min enda kärlek!!
kommer aldrig ge upp dig, kommer aldrig sluta älska dig, du och ja tillsammans föralltid<3

Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute?
Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få?
Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden?
Om du inte fanns till, ja vad gjorde jag då?

Nej du måste finnas, du måste. Jag lever mitt liv genom dig.
Utan dig är jag en spillra på ett mörkt och stormigt hav.
Du måste finnas, du måste, hur kan du då överge mig?
Jag vore ingenstans, jag vore ingenting. Om du inte fanns.