har funderat en hel del på hur livet kommer se ut nu,
hur saker och ting kommer förändras och hur vardagen kommer se ut.
kan inte med ord förklara hur mycker ja längtar efter min lilla flicka, hur enormt
stark den kännslan e, även om ja tror att ja inte riktigt kan fattar till 100% va de e som händer
så känner ja så starkt för dehär redan, kan inte föreställa mig hur de skulle va om hon inte fanns..
längtar tills ja får hålla henne i min famn för första gången, få pussa på henne, få se henne..
inte förän då tror ja att ja verkligen kommer förstå att hon e min, att jag e mamma<3