underligt..

hejsan.

först åste ja berätta om min dröm ja hade inatt,
jag låg länge å sfunderade innan ja somnade igår, ja tänkte på hur de va när
ja fick veta att ja va gravid, ja funderade på allas komentarer och hur fuktansvärt
ont de gjorde att bemöta allas negatia reaktioner, jag minns min pappa å mammas
reaktion, min släckts, jims å många andras som ja inte ens känner.
ja tror de komentarerna som gjorde mäst ont faktiskt kom ifrån de ja älskar mest.
de tog mig nästan två månader att våga berätta för mina vänner, ja vet att den första
ja sa de till va kim, ja satt i hans kök och grät i hans famn och aj vile bara förvinna..
idag e de ju inte på samma sätt, utna folk i min omgivning har ju förstått att ja tämker göra
detta med eller utan deras stöd och ja ångrar inte de belutet jag tog då, att fortsätta graviditeten
trots allas avrådan å trots relationen till bebisens pappa. mina vänner framförallt vissa har stöttat
mig enormt, min familj har ställt upp mer än ja kunde önska å in släckt åxå.
jim älskar mig och har valt att vår kärlek e stark nog för att klara av detta trots han inte e den
biologiska pappan till barnet och de, de e mer än va man någosin kan förvänta sig av en annan
människa, jag tor inte själv att ja hade kunnat va så pass stor människa å förlåta en sån sak..
tillbaks till drömmen, så drömde ja att alla, alla de som tvivlade på mig, alla de som sårade
min enormt med sina kommentarer, de kom till mig, de omfamnade mig å såg mig in i ögonen
å sa förlåt, de sa att de hade haft fel å att ja faktiskt klarat något de aldrig hade gjort.
ja drömde att min pappa och mamma stod framför mig å höll mig på vars en axel å min pappa
tittade på min mamma å sa; tänk annika, tänk vilken fruktansvärt stark dotter vi har,
jag är så stolt över henne!!
när ja vaknade så började ja gråta, de känndes så verkligt på nått konstigt sätt fast
ja vet att de bara va en dröm så betydde den endå något för mig,

jag kräkte igen i morse, tror att de beror på den medicinen ja fick, ja rinde förlossningen  de sa att ja
skulle sluta med medicinen omedelbart å ringa in om ja inte mådde bättre tills i morgon och
isåfall ska ja bli inlaggd igen, en ja börjar känna mig bättre så ja hoppas att de inte blir nån inläggning,
fick kalla kårar bara när de sa de i telefonen.. vill inte ligga inne om de ijtne sätter igång mig, nästa
gång ja åker från sjukan ska de vara med min lilla älsklingi famnen!
nu ska ja snart laga pannkakor, vi ska äta massa pannkaror å glo på film idag,
men först ska ja titta på lipstick jungle, för vi har fått boxer:D:D:D:D eller ja fått å fått
men jims mamma lät oss ha deras medans de e på semester i två veckor:)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

This is my life<3

En blogg om mig, min vardag, min dotter, mitt liv helt enkelt<3

RSS 2.0